Sluten vård – rökfri inför operation

När en patient blir inlagd på sjukhus finns ett gyllene tillfälle att föra rökningen och snusningen på tal. Den första veckan efter till exempel en hjärtinfarkt förefaller vara en tid då rökaren är särskilt mottaglig för interventioner för rökstopp. 

De korta vårdtiderna är en svårighet, men lika väl som en hjärtinfarktpatient som är färdig för utskrivning ska få läkemedel mot till exempel högt blodtryck och höga blodfetter behöver hon eller han få råd om hur man slutar röka och snusa och om läkemedel för avvänjning.

Rådgivande samtal om tobak, dokumentation och uppföljning bör vara självklara. Ett alternativ är remittering till tobaksavvänjare i primärvården. Även på sjukhusens lungkliniker bör man rutinmässigt fråga om tobaksvanor och ge ett kort rådgivande samtal – om man inte kan ge behandling på plats – slussa vidare till tobaksavvänjare eller till Sluta röka-linjen.

Läs Eva Åkessons intressanta uppsats om patienters upplevelse av att sluta röka inför operation.

Fri från tobak

Val av rökavvänjningsmetod inför operation - vad vet vi?

Bakgrund

Risken att drabbas av komplikationer såväl under som efter ett kirurgiskt ingrepp är större hos rökare än icke-rökare. För att minska riskerna rekommenderas rökare att hålla upp med att röka inför en operation. Vanligen rekommenderar man att rökstoppet påbörjas 4-8 veckor före och fortsätter 6 veckor efter ingreppet. Ju längre tid ett rökuppehåll görs före en operation desto större är de hälsomässiga vinsterna, men även ett rökuppehåll som påbörjas först vid operationstillfället kan minska riskerna för komplikationer.

Rökavvänjningsstudier

Möller 2002
En av de första studierna som visade på positiva resultat av att hjälpa patienter att sluta röka inför en operation gjordes i Danmark [1]. Patienter, som skulle genomgå en planerad operation för knä- eller höftprotes, blev randomiserade till kontroll- eller interventionsgrupp. I interventionsgruppen erbjöds patienterna rökavvänjningshjälp under 6- 8 veckor före operationen. Denna bestod i samtalsstöd en gång i veckan fram till operationen av sjuksköterska utbildad i rökavvänjningsmetodik. Patienterna uppmuntrades att sluta röka helt alternativt reducera sin konsumtion till mindre än hälften. De som hade behov av nikotinläkemedel fick detta kostnadsfritt.

Sadr Azodi 2008 – Lindström 2009
I Sverige gjordes en liknande randomiserad kontrollerad studie med patienter som väntade på en ortopedisk eller allmänkirurgisk operation [2,3]. Här erbjöds patienterna avvänjningsstöd 4 veckor före operationen och 4 veckor efter. Behandling bestod av individuellt stöd en gång i veckan av sjuksköterska utbildad i rökavvänjningsmetodik, via telefon eller vid besök. Nikotinläkemedel delades ut kostnadsfritt vid behov.

Jämförelse av avvänjningsmetodik

Metodiken i de båda studierna är på väsentliga punkter densamma (se tabell). I båda uppmanades patienterna att sluta röka med hänvisning till förestående operation. I studien av Sadr Azodi/Lindström uppmanades alla patienter att sluta röka helt, medan patienterna i Möllers studie fick välja mellan att sluta röka helt eller att kraftigt reducera sin konsumtion. Rådgivningen följde i övrigt i båda studierna en traditionell rökavvänjningsmetod, där man bland annat tog upp fördelarna med att sluta röka inför en operation, abstinensbesvär och vad man kan göra för att minska dessa. Kostnadsfria nikotinläkemedel delades ut gratis i båda studierna till dem som så önskade.

Jämförelse av resultat

Andel som slutat röka
I såväl Möllers studie [1] som i Sadr Azodi/Lindströms studie [2] hade signifikant fler patienter i interventionsgrupperna slutat röka vid operationstillfället än i respektive kontrollgrupper. I Möllers studie hade 64% av patienterna slutat röka jämfört med 8% i kontrollgruppen, i Sadr Azodi/Lindströms studie 40% jämfört med 2% i kontrollgruppen. Efter 12 månader kunde man fortfarande se signifikanta effekter av interventionen i såväl Möllers studie [4] med 22% rökfria (kontinuerlig rökfrihet) jämfört med 3% i kontrollgruppen och i studien av Sadr Azodi/Lindström [2] 38% (punktprevalens) jämfört med 17%.

Operationskomplikationer
I båda studierna hade interventionsgrupperna signifikant färre komplikationer i samband med operationstillfället jämfört med kontrollgrupperna [1,3]. I Möllers studie rörde det sig framför allt om komplikationer relaterade till sårläkningen.

Den vanligaste metoden i Sverige

Den rökavvänjningsmetod som vanligen används i Sverige och beskrivs i Holm Ivarsson et al Stödja patienter att sluta röka och snusa [5] uppfyller kraven för den av Socialstyrelsen rekommenderade metoden kvalificerat rådgivande samtal [6]. Den gängse avvänjningsmetoden avviker inte i något väsentligt avseende från de metoder som användes i Möllers eller Sadr Azodi/Lindström studier. Behandlingen består vanligen av 6-8 besök över 8 veckor, individuellt eller i grupp (se tabell). Tiden för varje besök kan variera mellan 30-60 minuter. Behandlingen ges av en person med specialutbildning i tobaksavvänjningsmetodik enligt ett strukturerat program. Läkemedel för rökavvänjning används som ett komplement till behandlingen för dem som behöver det, men till skillnad från patienterna i de båda studierna måste patienterna själva stå för kostnaderna av läkemedel.

GSP (Gold Standard Program)

GSP är ett program som ibland har förekommit i diskussionerna om rökavvänjningsmetod inför operation. Metoden togs fram av det danska nationella cancerinstitutet (Kræftens Bekæmpelse) år 2001[7.8.9]. Den är inte inriktad mot någon speciell patientgrupp utan ämnad att hjälpa alla typer av rökare (se tabell). Den består vanligen av 5 möten över 6 veckor, individuellt eller i grupp, där varje gruppmöte kan vara upp till 2 timmar. Antalet möten kan variera liksom tiden som avsätts för varje möte. Innehållet i mötena följer ett strukturerat program med fokus på motivation och strategier för att bryta det psykologiska och fysiologiska beroendet. Man hänvisar dessutom till en Sluta röka-linje. Metoden har nyligen utvärderats och man redovisade att 18-27%varit kontinuerligt rökfria i 6 månader. Detta är siffror som man kan förvänta sig då man använder en kvalificerad rökavvänjningsmetod med tillägg av läkemedel för rökavvänjning, och som är fullt jämförbara med vad man får med den svenska rökavvänjningsmetod som beskrivs ovan [5].

Vilken rökavvänjningsmetod ska vi använda?

De metoder för kvalificerad rökavvänjningsbehandling som rekommenderas i Sverige respektive i Danmark (GSP) skiljer sig inte innehållsmässigt åt, och de skiljer sig inte heller från de metoder som använts i de två studierna av Möller och Sadr Azodi/Lindström. Det vi möjligen kan lära av studierna är att behandlingen behöver påbörjas 4-8 veckor före operationstillfället för att både minska komplikationsriskerna och få en effekt på rökningen (rökfrihet) som består efter att operationen är genomförd.

Jämförelse av olika avvänjningsmodeller

Struktur/innehåll Möller Sadr Azodi/Lindström Svensk standardmetod Gold Standard Program
Rökare Inför operation Inför operation Rökare i allmänhet Rökare i allmänhet
Behandlingsform Individuellt Individuellt Individuellt/grupp Individuellt/grupp
Behandlingstid 6–8 före operation

4 veckor före operation
4 veckor efter operation

6–8 veckor 4–6 veckor
Typ av kontakt Besök/telefon Besök/telefon Besök Besök
Besöks-/telefonfrekvens 1 gång/vecka 1 gång/vecka 1 gång/vecka 1 gång/vecka
Behandlare Specialutbildad sjuksköterska Specialutbildad sjuksköterska Specialutbildad sjuksköterska Specialutbildad sjuksköterska
Motivationshöjande samtal, rökstoppsdag, svåra situationer, abstinensbesvär. återfallsprevention Ja Ja Ja Ja
Läkemedel för rökavvänjning Ja Ja Ja Ja

Referenser

  1. Møller AM, Villebro N, Pedersen T, et al. Effect of preoperative smoking intervention on postoperative complications: a randomised clinical trial. Lancet. 2002;359:114–7.
  2. Sadr Azodi O, Lindström D, Adami J, et al. The efficacy of a smoking cessation programme in patients undergoing elective surgery: a randomized clinical trial. Anaesthesia. 2009;64:259–65.
  3. Lindström D, Sadr Azodi O, Wladis A, et al. Effects of a perioperative smoking cessation intervention on postoperative complications: a randomized trial. Ann Surg. 2008;248(5):739–45.
  4. Villebro NM, Pedersen T, Møller AM, et al. Long-term effects of a preoperative smoking cessation programme. Clin Respir J. 2008;2:175–82.
  5. Holm Ivarsson B, Hjalmarson A, Pantzar M. (2012). Stödja patienter att sluta röka och snusa. Lund: Studentlitteratur
  6. Socialstyrelsen. Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Stockholm: Socialstyrelsen.
  7. Neumann T, Rasmussen M, Ghith N, et al. The Gold Standard Programme: smoking cessation interventions for disadvantaged smokers are effective in a real-life setting. Tob Control. 2012 Jun 16. [Epub ahead of print]
  8. Kjaer NT, Evald T, Rasmussen M, Juhl HH, et al. The effectiveness of nationally implemented smoking interventions in Denmark. Prev Med. 2007;45:12-4.
  9. Olsen KR, Bilde L, Juhl HH, Kjaer NT, Mosbech H, Evald T, Rasmussen M, Hiladakis H. Cost-effectiveness of the Danish smoking cessation interventions: subgroup analysis based on the Danish Smoking Cessation Database. Eur J Health Econ. 2006;7:255-64.

Av Agneta Hjalmarson docent, psykolog, Psykologer mot Tobak, 2013-11-25.

Informationsfoldrar och presentationsmaterial om rökfri inför operation 

Information om rökfri operation för patienter Broschyr Operation patienter (491 KB) .

Information om rökfri operation för personal Broschyr Operation personal (426 KB) .

Information om rökfri operation från Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer

Läs Agneta Hjalmarsons artikel om rökfri operation i Läkartidningen 15 juli 2014.

Läs även på 1177.se om Rökfri Operation.

Landstinget Västernorrlands material om rökfri operation
Broschyr VLL Rökfri operation (736 KB)
Affisch VLL Rökfri operation patienter 1 (1782 KB)
Affisch VLL Rökfri operation patienter 2 (253 KB)
Affisch VLL Rökfri operation personal (1607 KB)