Snus som "rökavvänjningsmetod"

Vi saknar vetenskapligt stöd för att rekommendera snus som rökavvänjningsmetod. Det finns fyra vetenskapliga studier på området.

Referenser:

Fagerstrom K, Rutqvist LE, Hughes JR.(2011). Snus as a smoking cessation aid: a randomized placebo-controlled trial. Nicotine Tob Res. 2012 Mar;14(3):306-12. doi: 10.1093/ntr/ntr214. Epub 2011 Oct 12.  Fagerström 2011 (114 KB)

Joksic G, Spasojevic-Tišma V, Antic R, Nilsson R, Rutqvist LE. (2011). Randomized, placebo-controlled, double-blind trial of Swedish snus for smoking reduction and cessation. Harm Reduct J. 2011 Sep 13;8:25. doi: 10.1186/1477-7517-8-25. Josic 2011 (810 KB)

Hatsukami DK, Severson H, Anderson A, Vogel RI, Jensen J, Broadbent B, Murphy SE, Carmella S, Hecht SS. Randomised clinical trial of snus versus medicinal nicotine among smokers interested in product switching. Tob Control. 2016 May;25(3):267-74. doi: 10.1136/tobaccocontrol-2014-052080. Epub 2015 May 19.

Lund KE, McNeill A, Scheffels J.The use of snus for quitting smoking compared with medicinal products. Nicotine Tob Res. 2010 Aug;12(8):817-22. doi: 10.1093/ntr/ntq105. Epub 2010 Jul 9. Lund 2010 (156 KB)

Neeley EE, Glantz SA. (2016). RJ Reynolds has not published a negative randomised clinical trial of Camel Snus for smoking cessation.Tob Control. 2016 May 20. pii: tobaccocontrol-2016-052913. doi: 10.1136/tobaccocontrol-2016-052913. [Epub ahead of print]

Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011: tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor -- stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.

RJ Reynolds. Opublicerat material  RJ Reynolds (188 KB)


RISKER MED SNUS

Snusets skadliga effekter jämförs ofta med rökningens, men en sådan jämförelse blir skev då få saker är så hälsofarliga som rökning. Effekterna och hälsoriskerna för snusaren bör jämföras med att inte alls använda någon form av tobak. Sammanlagt innehåller snus över 3 000 olika ämnen som är skadliga för hälsan, varav minst 28 är cancerframkallande (Statens folkhälsoinstitut 2009). Statens folkhälsoinstitut gav 2005 ut rapporten Hälsorisker med svenskt snus, där forskare vid Karolinska institutet bland annat drog slutsatsen att svenskt snus ökar risken för cancer (Cnattingius 2005). WHO:s cancerforskningsinstitut IARC har också bedömt att snus ökar risken för cancer (IARC 2007). Samma slutsats drog en vetenskaplig kommitté som gjorde en samlad bedömning av kunskapsläget på EU-kommissionens uppdrag 2008 (European Commission 2008). Tillsammans med den senaste forskningen.
Ladda ner faktablad "Skador av snus" Skador av snus 2017-12-19 (446 KB)

Tillsammans med de senaste publicerade resultaten av svensk forskning kan läget nu sammanfattas på följande sätt.

Snusning ökar risken för

  • dödlig hjärtinfarkt och stroke (Cnattingius 2005, Hergens 2007, Hergens 2008a, Boffetta 2009, Hansson 2012, Timberlake 2017)
  • permanenta och irreparabla munslemhinneförändringar med blottade tandhalsar (Cnattingius 2005)
  • diabetes typ 2, gäller för en konsumtion av minst 5 dosor/vecka (Persson 2000, Östenson 2012, Carlsson 2017)

Vissa indikationer* finns även på att snusning ökar risken för

  • hjärtsvikt (Arefalk 2014) 
  • att avlida för snusare som inte slutat snusa efter hjärtinfarkt (Arefalk 2014)
  • cancer i matstrupen, magsäcken, ändtarmen samt oral cancer (Luo 2007, Zendehdel 2008, Boffetta 2008, Araghi 2017)
  • cancer i bukspottkörteln ansett styrkt av IARC (WHO:s cancerexperter) och andra (Cnattingius m.fl. 2005). Ny, större undersökning, finner ingen ökad risk (Araghi m.fl. 2017) 
  • förhöjt blodtryck (Bolinder 1992, Hergens 2008b)
  • metabolt syndrom, en rubbning i ämnesomsättningen kopplat till fetma, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och hjärtkärlsjukdom (Norberg 2006)
  • dödlighet vid cancerdiagnos, som t.ex. prostatacancer (Nordenvall 2013, Wilson 2016)
  • idrottsskador i muskler, leder, ligament och senor samt stukningar och skelettskador (Heir 1997, Reynolds 2000)
  • alkoholberoende (Norberg m.fl. 2015
  • rökning hos ungdomar – inkörsport (Joffer m.fl.2014).

Vid graviditet kan snusning öka risken för

  • havandeskapsförgiftning, förtida förlossning, intrauterin fosterdöd, tillväxthämning/låg födelsevikt (England 2003, Wikström 2010, Baba 2012, Dahlin 2016, Gunnerbeck 2017)
  • läpp-, käk- och gomspalt (Gunnerbeck 2014)
  • störning av hjärtrytmens reglering hos barnet (Nordenstam 2017)
  • andningsstörningar hos det nyfödda barnet som tros kunna leda till plötslig spädbarnsdöd (Gunnerbeck 2011). Då nikotin övergår i bröstmjölken skulle en sådan riskökning kunna förekomma även vid amning. Snusning kan därför inte heller anses säkert vid amning.

* Med indikationer kan menas att:

  • det finns motstridiga studier
  • det råder viss osäkerhet om personerna varit rena snusare eller också rökt
  • det bara finns enstaka studier.

Läs om snus i Statens folkhälsoinstituts (nu Folkhälsomyndighetens) kunskapssammanställning Tobak och avvänjning. Rapp. Tobak och avvänjning (3724 KB)  

REFERENSER

  • Araghi M, Galanti MR, Lundberg M, et al. Use of moist oral snuff (snus) and pancreatic cancer: Pooled analysis of nine prospective observational studies. International Journal of Cancer. Accepted online 9 May 2017.
  • Arefalk G, Hambraeus H, Lind L, Michaëlsson K, Lindahl B, Sundström J. Discontinuation of Smokeless Tobacco and Mortality Risk after Myocardial Infarction. Circulation. published online June 23, 2014. 
  • Baba, S., Wikström, A. K., Stephansson, O., et al. (2012). Influence of smoking and snuff cessation on risk of preterm birth. Eur J Epidemiol, 27(4), 297-304.
  • Boffetta P., Hecht S., Gupta P., et al. (2008) Smokeless tobacco and cancer. Lancet Oncol. 2008(9), 667-75.
  • Boffetta P., Straif K. (2009). Use of smokeless tobacco and risk of myocardial infarction and stroke: Systematic review with meta-analysis. BMJ 2009(339), b3060.
  • Bolinder G.M., Ahlborg B.O., Lindell J.H. (1992). Use of smokeless tobacco: blood pressure elevation and other health hazards found in a large-scale population. J Intern Med 1992;232:327-34.
  • Carlsson S, Andersson T, Araghi M, Galanti R, Lager A, Lundberg M, et al. Smokeless tobacco (snus) is associated with an increased risk of type 2 diabetes: results from five pooled cohorts.J Intern Med. 2017 Feb 6. doi: 10.1111/joim.12592. [Epub ahead of print]Cnattingius S., Galanti R., Grafström R., et al. (2005). Hälsorisker med svenskt snus. Rapport A nr 2005:15. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
  • Dahlin S, Gunnerbeck A, Wikström AK, Cnattingius S, Edstedt Bonamy AK. (2016). Maternal tobacco use and extremely premature birth - a population-based cohort study. BJOG. 2016 Jul 14. doi: 10.1111/1471-0528.14213. [Epub ahead of print]
  • England L. J., Levine R. J., Klebanoff M. A., et al. (2003). Adverse pregnancy outcomes in snuff users. Am J Obstet Gynecol 2003(189), 939-43.
  • European Commission. (2008). Health Effects of Smokeless Tobacco Products. Scientific Committe on Emerging and Newly Identified Health Risks SCENIHR.
  • Gunnerbeck, A., Wikström, A.K., Bonamy, A.K., et al. (2011). Relationship of maternal snuff use and cigarette smoking with neonatal apnea. Pediatrics, 128(3), 503-509.
  • Gunnerbeck A, Edstedt Bonamy AK, Wikström AK et al. (2014). Maternal snuff use and smoking and the risk of oral cleft malformations - a population-based cohort study. PLoS One. 2014 Jan 15;9(1):e84715. doi: 10.1371/journal.pone.0084715. eCollection 2014.
  • Gunnerbeck A. (2017). Prenatal nicotine exposure and effects on the health of the newborn. Thesis for doctoral degree. Karolinska Institutet.
  • Hackshaw A., Rodeck C., Boniface S. (2011). Maternal smoking in pregnancy and birth defects: a systematic review based on 173 687 malformed cases and 11.7 million controls. Hum Reprod Update. 2011;17(5):589–604.
  • Hansson J., Galanti M.R., Hergens M.P., et al. (2012). Use of snus and acute myocardial infarction: pooled analysis of eight prospective observational studies. Eur J Epidemiol. 2012 Jun 22.
  • Heir T., Eide G. (1997). Injury proneness in infantry conscripts undergoing a physical training programme: Smokeless tobacco use, higher age, and low levels of physical fitness are risk factors. Scand Med Sci Sports. 1997(7), 304-11.
  • Hergens M.P., Ahlbom A., Andersson T., et al. (2005). Swedish moist snuff and myocardial infarction among men. Epidemiology 16(1): 12-6
  • Hergens M.P., Alfredsson L., Bolinder G., et al. (2007). Long-term use of Swedish moist snuff and the risk of myocardial infarction amongst men. J Intern Med. 2007 Sep;262(3):351-9.
  • Hergens M.P., Lambe M., Pershagen G., et al. (2008a). Smokeless tobacco and risk of stroke. Epidemiology,2008 Nov;19(6):794-9.
  • Hergens M.P., Lambe M., Pershagen G., et al. (2008b). Risk of hypertension amongst Swedish male snuff users: a prospective study. J Intern Med 2008; 264: 187–194.

REFERENSER forts.

  • IARC Working Group on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans. (2007). Smokeless tobacco and some tobacco-specific n-nitrosamines. Monograph 89/2007. Lyon, France: IARC Working Group on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans.
  • Joffer J, Burell G, Bergström E, Stenlund H, Sjörs L, Jerdén L. Predictors of smoking among Swedish adolescents.BMC Public Health. 2014 Dec 17;14:1296. doi: 10.1186/1471-2458-14-1296.
  • Kinney H.C. (2009). Brainstem mechanisms underlying the sudden infant death syndrome: evidence from human pathologic studies. Dev Psychobiol. 2009 Apr;51(3):223-33. doi: 10.1002/dev.20367.
  • Luo J., Ye W., Zendehdel K., et al. (2007). Oral use of Swedish moist snuff (snuff) and risk for cancer of the mouth, lung and pancreas in male construction workers: A retrospective cohort study. Lancet 2007(369), 2015-20.
  • Norberg M, Malmberg G, Ng N, Broström G. (2015). Use of moist smokeless tobacco (snus) and the risk of development of alcohol dependence: A cohort study in a middle-aged population in Sweden. Drug Alcohol Depend. 2015 Feb 9. pii: S0376-8716(15)00077-0. doi: 10.1016/j.drugalcdep.2015.01.042.
  • Norberg M., Stenlund H., Lindahl B., et al. (2006). Contribution of Swedish moist snuff to the metabolic syndrome: A wolf in sheep’s clothing? Scand J Public Health 2006(34), 576-839.
  • Nordenstam F, Lundell B, Cohen G, Tessma MK, Raaschou P, Wickström R Prenatal Exposure to Snus Alters Heart Rate Variability in the Infant Nicotine Tob Res ntx035. Published: 20 February 2017
  • Nordenvall, C., Nilsson, P. J., Ye. W., et al. (2013). Tobacco use and cancer survival: A cohort study of 40,230 Swedish male construction workers with incident cancer. Int J Cancer, 132(1), 155-161.
  • Persson P. G., Carlsson S., Savstrom L., et al. (2000). Cigarette smoking, oral moist snuff use and glucose intolerance. J Intern Med 2000(248), 103-10.
  • Reynolds K., Williams J., Miller C., et al. (2000). Injuries and risk factors in an 18-day Marine winter mountain training exercise. Mil Med. 2000 Dec;165(12):905-10.
  • Roosaar A, Johansson AL, Sandborgh-Englund G, Axéll T, Nyrén O. (2008). Cancer and mortality among users and nonusers of snus. Int J Cancer. 2008 Jul 1;123(1):168-73.
  • Statens folkhälsoinstitut. (2009). Tobak och avvänjning. Rapport 2009:17. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
  • Timberlake DS, Nikitin D, Johnson NJ, Altekruse SF. A longitudinal study of smokeless tobacco use and mortality in the United States. Int J Cancer. 2017 Jul 15;141(2):264-270. doi: 10.1002/ijc.30736. Epub 2017 Apr 24.
  • Wikström A.K., Cnattingius S., Stephansson O. (2010) Maternal use of Swedish snuff (snus) and risk of stillbirth. Epidemiology. 2010 Nov;21(6):772–8.
  • Wilson KM, Markt SC, Fang F, Nordenvall C, Rider JR, Ye W, Adami HO, Stattin P, Nyrén O, Mucci LA. Snus use, smoking and survival among prostate cancer patients.Int J Cancer. 2016 Dec 15;139(12):2753-2759. doi: 10.1002/ijc.30411.
  • Zendehdel K., Nyrén O., Luo J., et al. (2008). Risk of gaestophageal cancer among smokers and users of Scandinavian moist snuff. Int J Cancer. 2008(122), 1095-9.
  • Östenson C.G., Hilding A., Grill V., et al. (2012). High consumption of smokeless tobacco ("snus") predicts increased risk of type 2 diabetes in a 10-year prospective study of middle-aged Swedish men. Scand J Public Health. 2012 Dec;40(8):730-7.


Av Barbro Holm Ivarsson, faktagranskat av Hans Gilljam, senast ändrad 2017-12-19