Psykiatri, beroendevård och socialtjänst

Här kan du titta på en ny webbutbildning för psykiatrin om rådgivning, tobaksavvänjning och tobakspolicyDen tar en halvtimme att se. Visa den gärna för all personal inom psykiatrin. Utbildningen har tagits fram av Psykologer mot Tobak i samarbete med Nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård HFS. Webbutbildningen får användas fritt. Frågor om utbildmningen kan stöällas till webbredaktören.

Ladda ner en pdf här med filmens alla blad
Ladda ner pratmanus här om du vill prata själv till bilderna Pratmanus Tobaksfri Psykiatri 2017-09-11 Pratmanus Tobaksfri Psykiatri 2017-09-11 (678 KB)  







Rådgivning och tobaksavvänjningBland personer med psykisk sjukdom, alkohol- och drogberoende och socialt utsatta är det fortfarande mycket vanligt att röka och snusa. Rökningens – och även snusets – effekter på hälsa och privatekonomi är förödande och drabbar dessa grupper särskilt hårt på grund av att de ofta har en hög tobakskonsumtion. De kan också ha en nedsatt förmåga att hantera de hälsomässiga och ekonomiska problem som tobaksbruket för med sig.

De flesta som röker, och även många snusare, vill och försöker sluta med tobak, men vanligen behövs flera försök under lång tid innan en person blir tobaksfri för gott. Det finns effektiva behandlingsmetoder för tobaksavvänjning och personer i dessa grupper har goda utsikter att lyckas sluta med tobak om de får ett bra stöd. Det är en grundläggande rättvisefråga att var och en får rådgivning och tobaksavvänjning anpassad till sina speciella behov.

Alla har rätt att lita på att de erbjuds den bästa behandlingen och får information av hälso- och sjukvården om faktorer som är av avgörande betydelse för hälsan. Det är viktigt att patienter/klienter får stöd att sluta med tobak i den verksamhet där de behandlas för sin psykiska sjukdom eller sitt alkohol- eller drogberoende.

Psykiatriska kliniker, beroendekliniker, behandlingshem och socialtjänst bör integrera rådgivning om tobak i rutinverksamheten. Personalen behöver få grundläggande kunskaper om tobaksbruk och dess konsekvenser, om hur de i det löpande arbetet kan stödja patienter/klienter att sluta med tobak och vart de kan hänvisa för tobaksavvänjning om de inte själva kan ge stödet. Varje enhet bör utse en person som är ansvarig för tobakspolicy, information, rådgivning och tobaksavvänjning.

Ingen ökad risk för neuropsykiatriska biverkningar av vareniklin och bupropion.

Det har under lång tid funnits farhågor att vareniklin och bupropion, som används som läkemedel i samband med rökavvänjning, kan ge neuropsykiatriska biverkningar. Dessutom finns det få studier, som i en och samma studie, jämfört avvänjningsresultaten från de båda läkemedlen och ett nikotinpreparat. Kunskap om resultat och biverkningar hos patienter med psykisk sjukdom som slutar röka har varit begränsad. Dessa frågor har nu undersökts i en studie som publicerats i Lancet.

Metod

I en stor multicenterstudie har man jämfört såväl avvänjningsresultaten som de neuropsykiatriska besvären vid användning av vareniklin, bupropion, nikotinplåster och placebo hos patienter med och utan psykisk sjukdom. Patienterna med psykiatrisk diagnos som depression, ångestsjukdom och schizofreni, befann sig i ett stabilt psykiskt skede. Studien gjordes i 16 länder på 140 kliniker och mottagningar. Patienter som var villiga att sluta röka randomiserades till nikotinplåster (21 mg med nedtrappning), vareniklin (1 mg x 2), bupropion (150mg x 2) eller placebo. Alla fick avvänjningsstöd (högst 10 minuter) under 12 veckor följt av 12 veckor utan stöd. Sammanlagt 8144 personer deltog i studien, varav hälften hade en psykiatrisk diagnos.

Resultat neuropsykatriska biverkningar

Mellan 1.3% -2.4% av deltagare rapporterade måttliga till allvarliga psykiatriska symptom i samband med avvänjningsförsöket - i stort sett lika många i grupperna som använde de olika preparaten och placebogruppen. I den psykiatriska gruppen låg biverkningarna signifikant högre (4.9 %-6.5%) jämfört med deltagarna utan psykiatrisk diagnos, men inte heller för dem skilde sig vareniklin och bupropion från nikotinplåster eller placebo.

Avvänjningsresultat för olika prepara

Vid tre månader hade signifikant fler som fick vareniklin hållit upp med att röka den senaste månaden jämfört med de som fick bupropion, nikotinplåster och placebo. Värdena är CO-validerade. Bupropion och nikotinplåster fick likartade resultat, men båda var signifikant bättre än placebo. De vanligaste biverkningarna var illamående (25% vareniklin), svårt att somna (12% bupropion), onormala drömmar (12% nikotinplåster) och huvudvärk (10% placebo).

Avvänjningsresultat med eller utan psykiatrisk diagnos

Chansen att sluta röka ökade signifikant om deltagarna använde rökavänjningsläkemedel jämfört med placebo. Detta gällde för såväl deltagare med som utan en psykiatrisk diagnos, även om de faktiska avvänjningsresultaten genomgående var lägre för dem med en psykiatrisk diagnos.

Slutsatser 

Det är högst osannolikt att vareniklin eller bupropion ökar risken för måttliga till allvarliga
psykiatriska symptom hos rökare utan psykiatrisk diagnos. Det är mer osäkert beträffande patienter med en psykiatrisk diagnos, men om det finns en ökad risk så är den mycket liten och inte över 4%.
Alla tre preparaten ökar möjligheten att sluta röka hos såväl rökare med som utan psykiatrisk diagnos. Störst effekt visade vareniklin.

Källa: Anthenelli RM, Benowitz NL, West R, St Aubin L, McRae T, Lawrence D, Ascher J, Russ C, Krishen A, Evins AE. Neuropsychiatric safety and efficacy of varenicline, bupropion, and nicotine patch in smokers with and without psychiatric disorders (EAGLES): a double-blind, randomised, placebo-controlled clinical trial. Lancet. 2016 Apr 22. 

Unik rökavvänjningsstudie i psykiatrin

I en unik randomiserad vetenskaplig studie testade forskare i Kalifornien att erbjuda 224 rökande patienter vid en psykiatrisk akutklinik sluta röka-stöd. De hade många olika psykiatriska diagnoser, bl.a. depression, schizofreni och bipolär sjukdom och tre fjärdedelar hade aktiva självmordstankar. Ändå tackade så många som fyra av fem (80%) ja till att delta! Samtliga erbjöds nikotinplåster eller nikotintuggummi under sin tid på kliniken. Dessutom erbjöds hälften av dem att vara med i ett datorstött sluta-röka-program där de fick träffa en rådgivare och erhöll ett sluta röka-material som var skräddarsytt för just den personen. Kontrollgruppen fick enbart nikotinläkemedel och en folder med sluta-röka-information.

De erbjöds också uppföljningskontakter tre och sex månader efter utskrivningen som ett stöd i processen att bli rökfri, den sista efter 18 månader. Då hade 20% i behandlingsgruppen slutat röka och 7,7% i kontrollgruppen. Det var färre i behandlingsgruppen som på nytt hade behövt sjukhusvård för sin psykiska sjukdom – 44% jämfört med 56% i kontrollgruppen.

– En viktig aspekt av den insats som gjordes var att vi inte utgick från att alla var redo att omedelbart sluta röka. Vi utgick från det läge de var i när vi började och arbetade tillsammans med dem över tid. När patienterna blev redo att sluta fanns vi där för dem, förklarar Judith Prochaska, forskaren som ledde studien.

Socialtjänsten

Inom socialtjänsten behöver tobaksbruk tas upp vid samtal om

  • ekonomiskt bistånd
  • budget- och skuldrådgivning
  • arbetslöshet
  • alkohol- och drogberoende.

Många brukare/ klienter som personal möter inom omsorgerna, hemsjukvården och inom socialpsykiatrin behöver också erbjudas få ett samtal om sitt tobaksbruk.

Ladda ner ett informationsblad om rökning för klienter som vill ändra sina alkoholvanor Faktablad Rökning och alkohol Faktablad Rökning och alkohol (239 KB)  

Rekommenderad tobakspolicy

Personalens tobaksvanor, avvänjningsstöd och kompetens

För personal gäller att

  • rökning (alternativt även snusning) inte sker på arbetstid. All tid utom lunch räknas som arbetstid – vissa organisationer tillåter dock även rökning
  • efter utstämpling under arbetsdagen
  • rökning är tillåten endast på särskilt anvisad plats utomhus. Personal röker på annan plats (alternativt på annan tid) än patienter/klienter
  • rökning ej är tillåten i kläder som används i patient/klientarbete
  • tobaksavvänjning för personal erbjuds kostnadsfritt under arbetstid
  • läkemedel för tobaksavvänjning subventioneras
  • nattpersonal som röker och som ej kan lämna arbetsplatsen under ett arbetspass erbjuds nikotinläkemedel
  • tobaksfritt patientmöte tillämpas, dvs. att rökning eller snusning ej är tillåten tillsammans med eller inför patienter
  • all personal erbjuds kompetensutveckling för att kunna ge adekvat stöd till tobaksbrukande patienter att sluta med tobak.

Tobak säljs ej i verksamhetens lokaler, och personal bör ej köpa tobak till patienter/klienter.

Patientens tobaksbehov är en omvårdnadsfråga

 Alla patienter/klienter bör tillfrågas om tobaksvanor och informeras om vilka regler som gäller för tobaksbruk på enheten.

Alla patienter/klienter bör rekommenderas sluta med tobak.

Alla patienter/klienter bör rutinmässigt få enkla råd om tobak och erbjudas tobaksavvänjning.

Det bör finnas personal som är särskilt utbildad och kan erbjuda tobaksavvänjning.

Vårdenheter som ej har egen tobaksavvänjare bör kunna remittera/hänvisa patienterna till tobaksavvänjning.

Patienter/klienter som kan gå ut bör i möjligaste mån hänvisas till att röka på särskilt anvisad plats utomhus.

Patienter i sluten vård bör utan kostnad få läkemedel för tobaksavvänjning efter behov.

Rökrum bör avvecklas, och patienter/klienter som inte kan gå ut bör få nikotinläkemedel generöst.

Rökrum som eventuellt finns kvar under en övergångstid bör vara stängda nattetid.

Besökare informeras om tobakspolicyn och får endast röka på särskilt anvisad plats utomhus.

För personal som arbetar i andras hem och särskilda boenden

Personal bör

  • diskutera problemet med rökning vid biståndsbedömningen och ställa rimliga kvar på brukarens rökvanor, till exempel att vårdtagaren inte röker när personalen
  • är där och inte heller den/de närmaste timmen/arna innan, att vårdtagaren vädrar innan personalen kommer och så långt det är möjligt använder rökrum
  • eller röker utomhus
  • använda skyddsutrustning om möjligt
  • inte röka hemma hos en vårdtagare även om personen själv röker hemma.
  • '

Ladda ner vår skrift Rådgivning och tobaksavvänjning för psykiatri, beroendevård och socialtjänst  Rapp. Tobaksavvänjning psykiatri Rapp. Tobaksavvänjning psykiatri (4175 KB)

Beställ den tryckta skriften för 50 kr/st .

Rådgivning och handledning

Personal kan vända sig till

SKRIV UT SIDAN