Det finns ett liv efter tobaken. Men det kan vara tufft – och kännas orättvist – eftersom det finns personer som slutar röka eller snusa utan några särskilda besvär. Andra kan däremot känna av abstinensbesvär i flera månader eller till och med år. Vad är det som gör skillnaden?
Det är ofta de personer som har planerat och förberett sig väl som klarar sig bäst. Erfarenheten visar att det är styrkan i motivationen bakom rökstoppet som i hög grad avgör hur man upplever abstinensbesvär.
En del människor sitter hårdare fast i nikotinberoendet än andra. Sannolikt har ett starkare fysiologiskt beroende utvecklats hos dem och det gör abstinensen svårare. Både de psykologiska och sociala rökvanorna skapar beroenden utöver de rent fysiologiska. Det är bra att försöka undvika de situationer som ger impulser att tända en cigarett eller lägga in en snusprilla.
Det gäller att bryta alla vanor som är förknippade med tobaken. Några exempel är att distrahera sig på olika sätt och under en tid undvika sådant som man förknippar med rökning, och ersätta det med andra aktiviteter som man upplever som positiva.
De flesta som slutar röka eller snusa upplever förändringen som en befrielse. Kroppsvärmen ökar i händer och fötter, smaker och dofter blir intensivare. Konditionen förbättras direkt av att sluta röka. Även efter långvarig rökning blir orken snabbt bättre när man fimpat. Den mest positiva upplevelsen brukar ändå vara känslan av att ha blivit kvitt ett beroende.
Sök hjälp om det är svårt. Ring Sluta-Röka-linjen 020-84 00 00 eller kontakta din vård/hälsocentral och be om hjälp av utbildad tobaksavvänjare.