Arbetslivet

Det finns fortfarande över 900 000 dagligrökare och 800 000 dagligsnusare i Sverige. Minst sju av tio rökare vill sluta. Av snusarna vill nästan varannan sluta. Var tredje vill ha hjälp att sluta röka och snusa.

Grundläggande är att arbetsplatser har en väl känd policy för att förebygga tobak. Först och främst handlar det om att se till att arbetsmiljön är rökfri – arbetsgivaren har ansvar för att ingen mot sin vilja utsätts för tobaksrök på arbetsplatsen. Rökfri eller tobaksfri arbetstid införs i snabb takt i landsting och kommuner och även på många privata arbetsplatser. Det innebär att rökning eller både rökning och snusning inte är tillåtet under betald arbetstid.

När man begränsar var och när personalen får röka och snus bör man samtidigt erbjuda stöd och hjälp från arbetsgivaren med att sluta med tobak. Det kan vara det som behövs för att någon ska bestämma sig för att sluta. Förberedelser, förankring och god framförhållning är grunden för ett lyckat genomförande av en policy om en tobaksfri arbetsplats, liksom att ge processen tid.

Tobaksfritt arbetsliv

Forskning visar att en stark policy om en rökfri arbetsplats bidrar till att omkring 4–6 procent slutar röka och de som fortsätter drar ner konsumtionen med omkring 10 procent. Det är även lönsamt för företaget. Arbetskraftskostnaden för rökarens extra sjukdagar och rökpauser beräknas uppgå till 45 000 kronor per rökare och år. Det blir 5,3 miljoner kronor för en organisation med 1 000 anställda och ett genomsnittligt antal rökare, vilket motsvarar 11 heltidstjänster.

Definition av rökfri/tobaksfri arbetstid
Rökfri arbetstid innebär att den tid man arbetar eller har paus ska vara rökfri. Lunchen räknas inte in i arbetstiden. Det är viktigt att noga definiera vad man menar med arbetsplats och arbetstid, reglerna kan vara olika strikta. I vissa organisationer tillåts till exempel rökning efter utstämpling, men då uppnås inte de önskade hälsoeffekterna. Även utomhusarbete och transporter under arbetstid ska ingå. Det ska inte heller vara tillåtet att ta sig ett bloss på balkongen hemma hos en kund eller vårdtagare ens om personen själv röker på sin balkong.

Rökfri arbetstid införs för att

  • skapa en stödjande miljö för medarbetare – de flesta som röker vill sluta
  • risken att utsättas för passiv rökning på arbetsplatsen minskar
  • främja hälsan hos medarbetare – många slutar röka när rökfri arbetstid införs och de som fortsätter röker vanligtvis mindre
  • kunder, vårdtagare, brukare och klienter inte ska behöva utsättas för passiv rökning och röklukt från personalen
  • personalen blir bättre förebilder för klienter och barn och ungdomar som de arbetar med, samt för yngre personal på arbetsplatsen
  • det ger ekonomiska besparingar för organisationen
  • rökfri personal skapar goodwill för organisationen
  • personal som slutar röka blir en bättre förebild utanför arbetsplatsen, till exempel som mor- och farföräldrar och ungdomsledare. Men även de som fortsätter röka blir mer medvetna om rökningens negativa effekter, och det kan innebära att de tar mer ansvar för hur de röker privat.

Snusfri (tobaksfri) arbetstid införs för att

  • om man tillåter snus men inte rökning på arbetstid upplevs det inte konsekvent och det kan ge upphov till konflikter bland de anställda – även snus är tobak
  • skapa en hälsofrämjande och stödjande miljö för medarbetare – snus skapar ett minst lika starkt beroende som cigaretter och nästan hälften av snusarna vill sluta
  • arbetsgivare vill hjälpa medarbetaren med grundproblemet – att komma ur nikotinberoendet – och inte bara ersätta cigaretter med snus
  • tobaksfri personal skapar goodwill för organisationen
  • personal blir bättre förebilder, vilket är särskilt viktigt om de arbetar med klienter och barn och ungdomar.

Folkhälsomyndigheten har arbetat fram två idéskrifter - Tobaksfritt Arbetsliv och Tobaksfri kommun - som beskriver varför och hur man kan arbeta fram och genomföra en bra policy för en tobaksfri arbetsplats. Skriften ger exempel på effektiva metoder för att sluta röka och snusa som arbetsgivaren på ett enkelt sätt kan erbjuda de anställda. Vidare finns information om lagstiftning, kalkylblad för beräkning av kostnaderna för rökning för arbetsgivaren och exempel på hur andra organisationer har arbetat med tobaksfrågan.

Rapp. Tobaksfritt arbetsliv (1034 KB) Rapp. Tobaksfri kommun (4341 KB)

Folkhälsomyndigheten har även i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Stockholm Stad arbetat fram 3 basenkäter för arbetsplatsen vid införande eller uppföljning av mer begränsande regler för tobaksbruk Basenkäter arbetsplatser (149 KB)

Arbetsgivare som behöver rådgivning kan vända sig till:

  • Sluta röka-linjen
  • Landstingens samordnare för tobaksfrågor
  • Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak,